Jak (NO) T-3

Kallblodig Travare, hingst

oktober 1901

Foto: Okänd

Stamböcker:
Norsk Traverstambok 3

Färg: svartbrun
Höjd: 152 cm

Premierad: Kåret (1891, Oslo)

Stamtavla

Övrigt:

Travrekord 1.48,0.

Jak var en enastående travare och gjorde sig också framstående som beskällare.

Betäckte totalt ca 60 ston.

1888: Såld till E.M. Myhre, Drammen.

1891: Såld till G. Aasland, Meldal.

1893: Såld till Chr. Thams, Bårdshaug i Meldal.

Med JAK genom 100 år

Ett sekel rymmer många hästgenerationer. På 1880-talet fanns hästen som fortskaffningsmedel och arbetskamrat på snart sagt varje gård i Skandinavien. De fiesta av alla dessa hästar, människans hjälpare i en ofta hård tid, har försvunnit i den stora glömskan. En och annan lever dock vidare genom ättlingar som ännu bär böjningar och sammansättningar av hans namn 100 år senare. En sådan häst var den lille travarhingsten Jak.

Jak T3, rek. 1.48, föddes 1883 hos Sören Borge i Skoger i Norge. Han såldes sedan till Drammen och vidare till Meldal och Orkdal i Trondelag. Jaks farfar var, för sin snabbhet berömde Killingstad Balder e.Rimfakse och undan berömda travstoet Livligheden. Jaks mor Agate var också efter Rimfakse e.Veiklebalder. Enligt modema beteckningar var Jak linjeavlad 2:3 på Rimfakse. Veiklebalder var ju ättling till engelske fullblodshingsten Odin, och släktskapsavel på Veiklebalder var ganska vanlig på denna tid och gav ofta förstarkning av snabbhet och ädelhet hos då tidens gudbrandsdalska hästar. Jak var en snabb travare efter dåtidens mått och noterade under sin Drammentid vid tävlingar på Etterstad 1891 km-tiden 1.48.

Jak betäckte sammanlagt c:a 60 ston och avkommorna beskrivs som små, snabba och tåliga. Det är främst genom sonerna Sleipner Varg och Jakson T42 som hans blod förts vidare till dagens travgeneration. Sleipner Varg var född 1894 på Dombo i Meldal, u Dombobruna f.1883 rek.2.02, e.Lobrun. Sleipner Varg var en god travare och nådde km-tiden 1.51 ,4. Hans son Jorlibrun 1.54 blev morfar till goda tävlingsstoet och nedärvningssäkra avelsstoet Kleiva f.1930 rek. 1.40,8, som i sin tur är mormor till bl. a. Flisa Stövern, Kilstjerna och Kilde. Norges 3:e snabbaste sto genom tiderna, Kila 1.26,7, är en av Kildes många goda avkommor, 3 under 1.30. En av Sleipner Vargs döttrar blev mormor till gode landslagshästen från 30-talet, Norlisvarten 1.37,5, vilken bl.a. finns nära i stammen på 50-talets stortravare, Norvinn 1.30,2. En av Sleipner Vargs soner, Sleipner (1.54) u Tindra e.Tillern, kom till Sverige och blev har far till svenska rekordhållarna Vira Ill f.1907 som 1918 gick 2640 m på 1.45,2 och Jacka f.1915, som 1927 på Brunnsviken förbättrade rekordet till 1.42,8. En annan av Sleipners dottrar, Sessan 1.49,4, blev mor till berömda Kata 1.48, som fört blodet vidare till den nutida svenska travgenerationen. Av Katas många goda avkommor är svenske rekordhållaren Bard 1.41,1 och avelsmatadoren Eivin de mest kända. Eivin finns ju i stamtavlan även på många av de senaste decenniernas bästa travare. Genom Junius finns han bl. a. hos Sabin, Viggo Best och Barry och på modernesidan finns han bl. a. i rekordstona Andungen och Sjungabest. Jaks mest berömda son var Jakson T42, som föddes 1902 i Orkdal. Hans mor var en »liten, meget rask hoppe« Prinsessa på Lo i Meldal e.Kongen på Lo e.Dölegutten N.325. Samma Prinsessa var också mormor till tidigare nämnda grundstoet i svensk travavel Kata 1.48.

Jakson var dåtidens »traverkonge«. Hans officiella rekord var bara 1.46, men i ett extralöp på Mjösas is 1912 noterade han tiden 1.38. Vilket dock bara noterades som inofficiellt Norgesrekord. Alla lopp på den tiden gick med tillägg efter tid varför det i officiella lopp blev "lurpasset med klocka", så Jakson som vann "allt" kördes ofta på sparlåga i vanliga lopp, men i extralopp utan officiell tidtagning besegrade han t.o.m. varmblodshästar.

Överallt där Jakson uppträdde samlades folk omkring honom. A Jynge beskrev Jakson så har: »Han lyste av livskraft. Han hade ett litet livligt huvud, som alltid bar näsan riktigt högt till väders. Han hade lång något låg rygg, var överbyggd med kraftig bakdel och långa underlår. Han hade stort och ändå rappt trav. Jakson var en "morsom hest". När han travade var hela hästen med, allt i skonaste samspel«.

Jakson blev mycket använd i aveln och avkommorna ärvde mycket av både hans exteriör och trav. Hans snabbaste son var- Glitt Jakson T62 1.41,0. Hans son Bottnegutten 1.40,8 är mormorsfar till Torvinn men har i övrigt inte lämnat så mycket spår i aveln. De tre "stora" av Jaksons söner var Jakson II f.1910 1.43,2, Baus f.1915 1.43 och Jakken f.1919 1.51,5. Jakson II var i många olika händer men från 1921 till sin död hos Rolf Diskerud, Mysen. Diskerud var mycket begeistrad i Jakson II och jag minns när jag första gången besökte honom på 1950-talet, hur han med stolthet visade det uppstoppade huvudet av Jakson II, litet ädelt, "intelligent". Jakson II lämnade bl. a. Jak T64, med sitt rek. 1.38,5 en tid Norges rekordhållare, Smart Jakson T63 1.42. Både Jak och Smart Jakson var ägda i Örje nara Värmlandsgränsen och flera avkommor till dessa startat som "kallblod" under de första travåren på Varmlandsbanorna.

Jag minns t. ex. Prins af Jakson, Laura, Paj e.Smart Jakson och Jakette och Skimme, e.Jak. Jakson II var aven far till Omer Jakson som kom till Sverige och C.A. Lundgren och anges som Solos far. Solos faderskap har ju varit åtskilligt diskuterat. Rolf Diskerud hävdade med bestämdhet att de ädla dragen i Solos exterior var ett arv från Jakson II. Jakson II:s mest berömda dotter var rekordmamman Donna Jakson, som blev mor till hela 3 Norges rekordhållare, Donnagubben, Donnaprinsen och Don Gyller. Baus är den Jaksonhingst som ar mest frekvent i nutida topptravares stam. Han är morfar till bl. a. Stegg, Baus Trygson, Baus Steggsön. Alla Steggbestättlingar för således Bausblod. Baus bäste son, både som travare och avelshingst, var Bausen T104, rek. 1.37,4. Bausen är bl. a. morfarsfar till Jahn Piril. Åtskilliga av Jahn Pirils många goda avkomlingar har Baus eller Bausen även på modemet t. ex. Slogum Tor, Byss Piril, Toddys mor Elvina och Pilminbarnen Toripila och Finstadgutten. Rekordmamman Grans Frökna har Baus Trygson både som morfar och farfar.

Den Jaksonhingst som sist kom i ropet var Jakken. Jakken hade ett ypperligt möderne med Trygg T4 två gånger nära i stammen. Jakken var emellertid en ganska medelmåttlig travare med 1.51 i rekord och det var först när avkommorna visade fina travanlag som han kom i ropet. Hans stora reklamdotter var Hetta som från Derbysegern -37 under tidigt 40-tal vann allt som gick att vinna av norsk häst och även blev norsk rekordhållare. Även flera andra av Jakkens döttrar blev berömda travare, t. ex. Torpi som vann både Laumbs löp och Kristianiapokalen. Av sönerna var Trygg Jakken och Simson de mest berömda. Simson T67, 1.42,3, har lyckats skapa en ännu -i Sverige!- levande direkt hingstlinje. Simsons son Pavegutt 1.38,7 blev far till Pavin, en av svensk travaveis stora. Sönerna Pavjol och Lindepojken kan föra hingstlinjen vidare och populäre Greivin har Pavin som morfar. Under de första åren efter totalisatorns införande i Norge var Jakson och hans söner dominerande i avelsstatistiken. Jakson var själv vinstrikaste fadershingst 1928, 1929-31 var Jakson II:s avkommor vinstrikast, Baus toppade fadersstatistiken 1933-36 och 1937-38 och 1941-43 var Jakkens avkommor vinstrikast.

Den lille Jak blev den store inom travaveln. Namn med Jak och Baus är ännu något av adelsmärke inom kallblodens travavel. Blodet från Jak rinner 100 år efter hans födelse i nästan varje kallblodstravare.

/Sigurd Nilsson, Kallblodstravaren, nr 4 -83

Avkommelista