Junius 1478

ID

K-6378

Född

1950

Ras

Nordsvensk Brukshäst

Kön

Hingst

Uppfödare

Sven O. Persson, Östersund

Färg

svart (Ee aa), vtbff

Höjd

156-193-35-7,7 cm

Premierad

Gdk (1958), B (1959)

Övrigt

1.36,0
54 175 kr

Hästen jag minns - JUNIUS 1478

År 1960 hyrde Ådalens Travhästagareförening Junius 1478 som avelshingst till Ådalsområdet. Jag kom att bli hingsthållare för Junius under två säsonger, 1960 och 1961. En hingst som Junius glömmer man inte. Det var en mycket personlig häst, klok och tillgiven, och han blev som en vän och familjemedlem. Men det var också en stridbar och framåt herre, och det skulle vara starka armar bakom Junius när han sattes framför sulky eller rockard. Men när han fick arbetsselen på blev han den lugnaste och klokaste arbetshäst.

Junius föddes i Jämtland 1950, uppfödare är Sven O. Persson, och såldes som fyraåring till Erikssons Handelsstall i Boden och sen till Sixten Eriksson i Hundsjö, Boden. Där blev han travare och snabbloppshäst med för den tiden förnämliga rek. 1.36,6. Och år 1958 blev han godkänd som avelshingst. Vi ska komma ihåg, att vid den tiden var det nästan lika svårt för en nordsvensk hingst med travstam att bli premierad, som det är för kamelen att komma igenom det omtalade nålsögat. Det är bara att sända en tacksamhetens tanke till den premineringsnämnd som den gången visade prov på hästkunnande och framsynthet och godkände Junius för avel. Att meningarna därom var delade visade sig när Junius uppstallades här. En känd företrädare för den nordsvenska brukshasten kom på besök, mönstrade Junius, åkte hem och skrev en föga objektiv artikel i lokaltidningen.

Bl.a: "Junius 1478 är en simpel valack som kommer att lämna varken travare eller arbetshästar".

Tiden kom att visa hur otroligt fel denne man hade.

Junius med sitt utseende, rekord och förnämliga stam blev en eftersökt hingst de två år han var här. Han fick nu också sina största kullar. Ston kom från Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Västerbotten men de flesta var ändå från Ådalsområdet. Vi har många vänner och bekanta från den tiden. Efter åren här verkade Junius tre år i norra Sverige, sen i Dalarna och sist ett år i Medelpad.

När unghästkullarna efter Junius kom i startbar ålder lade man märke till att så många kom till start. Jag har senare konstaterat att av de 80 föl som registrerades efter Junius verksamhetsår i Ådalen startade 87%. Stomaterialet i Ådalen hade inte den bästa travstammen, men det är förbluffande många Juniusavkommor som ändå fick rekord under 1.40. Junius snabbaste avkommor var hingstar: Sabin 1.27,8. Vibbyfuxen 29,9. Janar 30,0. Lapp Lasse 30,2. Hjalmar 31,0. Ston: Soljuna 30,5. Doskana 32,1. Juni Pålla 32,6.

Sabin är i sig själv värd ett eget kapitel. Och jag utnämner honom utan tvekan till den bäste nordsvenske travaren i modern tid. På 343 starter tog han 182 segrar och var på plats 254 gånger! Sabin startade året runt, startade ofta med orimliga tillägg, men kämpade och vann. Just kampviljan anser jag är ett arv från fadern Junius. Om två, tre eller flera bra hästar hade vinnarchans när upploppet började och någon var en Juniushäst kunde man sätta skjortan på att den skulle vinna.

Vad var det då som gjorde Junius till en sådan nedärvare som han blev - utan att vi riktigt förstod det då? Ja först och främst för stammen. Hans far var Remin 1276, som var sin tids Steggbest för den nordsvenska travaveln. Och Junius blev den ende Reminhingsten med genuin travstam som blev godkänd som avelshingst. Man kan ju spekulera över vad Reminavkommorna som Remus 30,8. Remino 30,4 eller Merkur 31,2 skulle lämnat som avelshingstar - om de fått chansen. Sen hade Junius en morsstam med travare från "stenåldern". Morfar var elithingsten Junger, rek. 1.36,6, sen Ceres, Sälje, Texen, Skarphedin, Gange Rolv. En morsstam som lämnade många travare, den mest kände var väl Roger: Svensk rekordhållare, landslagshäst och Ötersundsbanans reklamhäst under många år.

Junius fick tre söner godkända för avel. Sabin, Janar och Lapp Lasse. Janar är död sen flera år, hans snabbaste avkomma är Pile Palle 30,9. Lapp Lasse förolyckades efter kort tid i aveln och har endast 22 registrerade avkommor. En av dessa är Lapp Nils 1.29,8, svensk rekordhållare för fyraåringar. Sabin lever och är i full avelsverksamhet. Snabbaste avkomman är Sabestus 1.26,0. Sabestus ar linjeavlad på Junius. Sabin har två premierade söner: Skogsdrutten 1.27,5 och Frejsab 1.27,8. Som morfar får Junius anses värdefull. Han är morfar till Sveriges snabbaste nordsvensk: Viggo Best, 1.24,9, till avelshingstarna Barry 1.30,0. Bestebrun 1.30,9 och Stjärnbest, derbyvinnare och 30,4 som femåring. Junius hade 105 startande avkommor som tjänade 3 141 960 kr.

Junius var en hingst, som jag personligen kände starkt för och det är därför dubbe! glädje att notera den betydelse han fått för nordsvensk avel.

/Stig Norberg, Kungsgården, Dannero (ur Kallblodstravaren, nr 1 -83)

Utlåtande

Lättare, luftig och smal typ, bra skelett, goda rörelser.